Dansbanefolket i Beijing

Cindy, vår mäklare och jag har haft tät kontakt under de senaste timmarna.

Jag tittade  på lägenheten ännu en gång vid lunch idag och hade då med mig en lista över saker som behöver åtgärdas. Dessutom vill jag ha internet och cluc-medlemskap inkluderat  i hyran.

Internet, sa Cindy förra gången vi träffades, ingår  i hyran. När jag idag ville klargöra det påstod hon sig aldrig ha sagt det. Det är lurigt att göra affärer  på kinesiska. Jag önskar att jag kunde koderna.

En kod tror jag dock att jag har lärt mig. Om man prutar för hårt hör agenten helt  enkelt  inte av sig med ett svar. Då tjatar man  (läs: jag Eva)  genom att ringa  upp själv och då vet agenten att intresse finns och då går det inte att pruta!

Nu har jag i alla fall fått pruta 1000 RMB på hyran och internet  ingår. Återstår club-medlemskapet.

Imorgon ger hon besked. Om hyresvärden inte inkluderar det kommer jag i alla fall att skriva  på för den lägenheten och då flyttar vi in på torsdag.

Det ska bli så skönt att komma ut ur hotellet. Vi går varandra lite på nerverna trots att alla bjuder till hela tiden. 

 

I morse åkte jag och Ma Bin till den statliga medicinska kontrollen av utlänningar som ska arbeta eller studera  i landet. Innan jag åkte från Sverige gjorde jag en omfattande läkarundersökning men väl här måste man göra ännu en.

Det tog en timme att köra  i morgonrusningen. Jag sov som en stock hela vägen för jag har nämligen redan adopterat det kinesiksa sättet att flärdriva tiden. När vi kom fram fullkomligt sprang Ma Bin in i den stora grå byggnaden med mig släpandes efter. Vi kom in i en stor hall full av utlänningar av alla de slag. Det fanns flera långa och korta köer samt en massa små dörrar där folk gick in och gick ut. Undersökningsrum skulle det visa sig.

Ma Bin placerade  mig  i kön för registration. Jag fyllde  i en blankett och betalade 214 RMB och blev hänvisad till nästa nästa kö. Det visade sig då att jag borde ha lämnat över mina svenska papper redan i den första kön. Ma Bin tröngde sig snyggt före alla andra  i kö 1 och såg till att alla undersökningar utom lungröntgen blev strukna. Tillbaka  till kö två.

Nya blanketter och en hänvisning ner till dörr 516. Ny kö, denna gång en kort sådan. In i ett rum, röntad, ut igen. Max 45 sek från start till mål. Ny kö. Denna gång för att få en stämpel och för att få ett kvitto så att vi kunde hämta ut provsvaret om några dagar mellan 12-16. Inte före, inte efter!

Ma Bin, som har gått igenom den här proceduren flera gånger tidigare, hade fyllt  i ännu en blankett och placerde mig  i ännu en kö. Där fick jag betala 30 RMB och om två dagar levereras provsvaret till skolan. Färdig!

Byråkrati i dess fulla prakt!

 

Under tiden som jag var hos *doktorn* tävlade Melker och Malin i SUF WM. Det är en friidrottstävling mellan alla svenska utlandsskolor  i världen som vill vara med. Löpning 60m och 400 m, längdhopp, kast med  liten boll och höjdhopp. Båda två gjorde finfina resultat och bägge tyckte att det var kul.

Jag träffade en av mina förskoleföräldrar som hade varit funktionär under dagen och hon berömde M&M för att de var så duktiga. Hon tyckte också att de var så artiga och trevliga. Åhhhhh,  så stolt en liten mamma kan bli!

 

Att ladda upp bilder tar tid och som jag skrev igår, väntandets ädla konst behärskar jag inte riktigt ännu.

Men jag har i alla fall efter mycket  om och men lyckats ladda ner två bilder från gårdagens besök i parken. Håll till godo.