Det var fredag igår. Sista dagen på jobbveckan.
Barnen (på jobbet) och jag sjunger alltid "fredagssången" på väg till maten på fredagarna. Den svänger så skönt och den får mig alltid att tänka på mina kära "Fyrar" på Dalarö Fsk och på Fanny som lärde mig sången.
Malin är förkyld igen och min kollega frågade om jag hade tagit henne till doktorn med tanke på hennes hemska hosta. Skämmigt fick jag erkänna att det hade jag inte gjort varpå min kollega föreslog att jag skulle beställa en tid. Sagt och gjort.
Nu är det så att sjukvården för oss försäkrade utlänningar och för de kineser som har råd att gå till vårdcentralen nära oss är f a n t a s t i s k !
Jag ringde, fick en tid bara tre timmar senare. När vi kom in till doktorn samtalde han med oss en lång stund utan stress och förhörde sig om läget. Han föreslog tre varianter av lösing på problemet; tabletter, inhalator eller att inte göra något alls.Det sista alternativet rekommenderade han inte. Men innan han fattade något beslut skickades Malin på lungröntgen.
Röntgen var utan anmärkning och det tror jag att de tre utandningsprov som hon fick göra också var.
Farbor doktorn och jag enades om att inhalator nog var den behandling vi tänkte oss.
Troligen reagerar Malins luftrör på den dåliga luften här i Bejing så att hon blir förkyld med påföljande hosta. Detta är hennes sjätte förkylning sedan vi kom.
Undersökning, röntgen, provsvar och medicin i handen - totalt 1 timma och 10 minuter.
Men smakar det så kostar det, 2 468 RMB. Tur att vi är försäkrade!
Malin tog det hela med ro och det enda smolket i hennes bägare är att läkaren sa att hon kan delta i idrotten precis som vanligt.
Vi har startat en liten fredagstraditon jag, barnen och några andra familjer här i Capital Paradise. Vi träffas på klubben strax före klockan fyra och sedan kör vi mammorna mot barnen i poolen med en boll. Mammorna äger! Varje fredag!
Efter avslutad match brukar vi ta en fredagsöl på puben som också ligger i klubbhuset. Men igår drog vi med papporna och gick på restaurang istället. Fjorton personer var vi så vi fick ett alldeles eget rum att dinera i på Piazza café.
Vi tog in massor av läckra smårätter och åt tills vi nästan stroknade.
Det är en sådan rikedom att få förmånen att träffa så många nya, trevliga människor. Jag känner mig så välsignad som får uppleva allt det Beijing och Kina har att erbjuda av både vardag och fest.
Men nu blir det en paus på några veckor för vår fredagstradition. Nästa fredag kommer Matilda och Amadeus och de två påföljande fredagarna är två av familjerna på Filippinerna. En familj på Borocay och en i Perto Galera.
Det är fler än jag som älskar det landet!
DAGENS KULTURELLA UPPLEVELSE: Sjukvården, den vi har mött, i Kina lämnar inget övrigt att önska.
Kommentera