Jag stortrivs på mitt jobb!
Härliga ungar, underbara kollegor, fina lokaler............men ett ständigt hot om nedläggning.
Svenska företag skickar inte längre så många familjer till Kina. Många av de famijer som är här har valt internationella skolor till sina barn. De internationella skolorna kostar minst dubbelt så mycket som den svenska skolan i terminsavgift och jag kan tycka att de barn som vistas utomlands 2-4 år förlorar för mycket av den svenska skolan och vad den undervisar om de inte går i svensk skola.
Vi tappar hela tiden elever i skolan och det är skoleleverna som drar in pengar. Vi på förskolan växer hela tiden men vi drar inte inte några stora summor i form av statsbidrag. Svår ekvation.
Vi trodde att vi skulle få besked om skolans vara eller icke vara idag men styrelsen har skjutit upp beslutet ytterligare i tre veckor. Suck!
Det är som att gå i väntans tider.......
Ingången till förskolan.
Hemvrån.
Duplorummet.
De sista tre veckorna har nästan allt på förskolan kretsat kring det kinesiska nyåret som i år infaller den 18 februari. Då lämnar vi Hästens år och går in i Getens år. I skolan och på förskolan gör vi vår sista dag i morgon, sedan är vi lediga i en hel vecka.
Under förrrförra veckan i förra veckan klippte barnen röda lyktor och fönsterdekorationer, även de i rött.
På svenska skolan upprätthåller vi inte bara de svenska traditionerna utan vi månar även om och firar de kinesiska högtiderna.
Nian, den förskräckliga varelsen, som sov alla dagar utom på nyåret är rädd för den röda färgen och för ljuset.
Traditionell mat under det kinesiska nyåret är bland annat dumplings. De ser till formen ut som gamla kinesiska mynt och det anses vara bra för det kommande årets välstånd att äta dumplings.
Naturligtvis har vi bakat dumplings med barnen.
Tydligen är det så att enligt gammal tradition äter man en sorts dumplings på nyårsafton med mannens familj. En annan sorts dumplings dagen efter med hustruns familj. På den tredje dagen äter man ytterligare en sorts dumplings med övrig familj och resten av veckan är det sedan fritt att fira med vem man vill och äta vad man vill. Ett problem i dagens Kina är att människor inte gifter sig inom byarna längre. Kineserna gör precis som vi, de flyttar från landet till staden. De möter en partner, kärlek uppstår, de gifter sig och när de sedan ska fira nyår bor de respektive familjerna långt från varandra vilket medför att traditionen inte kan upprätthållas. Enligt Isabell, vår kanslist, är detta en orsak till många skilsmässor i Kina. Paren bråkar om hos viken familj man ska fira nyåret, en schism uppstår och den slutar sedan för många i skilsmässa.
Men naturligtvis är det så även i Kina, precis som hemma, att traditioner urholkas och olika famijer firar på olika vis. Till exempel min kollega Carrie håller hårt på traditionen att äta dumplings vid midnatt på nyårsafton emedan Anna, min andra kollega, äter dem på morgonen när famijen vaknar.
På skolan firade vi kinesiskt nyår i tisdags den 10 februari.
Barnen i skolan hade övat in en pjäs, en dans och drakdansen. Vi på förskolan hade övat in tre sånger, två på kinesiska och en på svenska, samt en dans. Alla, barn som personal, var klädda i kinainspirerade kläder.
Klockan två kom föräldrarna och vi hade uppvisning i centralhallen.
Enligt rektor är getens och fårets år samma sak.........
Malin och hennes kompis, tillika klasskamrat, presenterade föreställningen på svenska och kinesiska.
Här syns delar av mina förskolebarn sjungandes 新年快乐! (Gott nytt år)
Förskolebarnen dansar.
Skolbarnen dansar.
Det är inte ofta jag lyckas få de här två på samma bild.
Hong, vår lärare i kinesiska, lurade upp föräldrarna til dans till barnens stora förtjusning.
En liten grabb tittade länge och väl på en av mammorna innan han utbrast: Du dansar verkligen inte bra!
Pu Yi, den siste kejsaren, är inte det här men väl en av våra yngsta charmtroll.
Vårt yngsta lilla bus!
En av våra treåringar är redan en duktig dansös. Hon vet i alla fall med säkerhet hur man poserar!
Drakdansen gjorde de så bra våra skolbarn!
Det här med selfies är inte riktigt min grej men jag måste ju bara få visa upp min vackra klänning!
Barnen var så duktiga i tisdags. De gjorde allt med bravur, både sång och dans.
Så igår var det som om vi hade dragit ut en propp.
Samlingen på morgonen var en katastrof och jag tog genast på mig skuden för att jag inte var nog fokuserad. Men sedan fortsatte hela dagen i ett enda virrvarr. Barnen for över högt och lågt, de till och med kivades med varandra något de nästan inte gör annars. Så istället för läsvila tog jag ut dem på gården så att de fick springa av sig. Puh!
Som tur var återvände lugnet idag och vi har haft en helmysig dag tillsammans. Fokuserade, glada barn (och fröken) på samlingen. Lyssnande , lugna och lekande barn resten av dagen. Vilken grupp vi har Anna, Carrie och jag!
Efter lovet ska vi börja med tema; kroppen. Jag har en del kvar att planera men jag ser verkligen fram emot vårt kommande arbete.
Imorgon är det fredag och då kommer äntligen Matida och Amadeus. De sitter redan på flyget.
Vi ska åka och hämta dem tillsammans med skolans chaufför Ma Bin. Vi längtar så........
Tisdagens kulturella erfarenhet: var definitivt drakdansen. Den hoppas jag få se mera av när det riktiga nyåret firas!
1 kommentarer
Malin
20 Feb 2015 12:53
Hej Eva,
vad spännande det är att läsa om dina upplevelser. Man läser allt med ett stort leende. Vad häftigt att du vågade dig på det här äventyret och få vara med om allt detta. Jag hoppas för er skull att skolan inte läggs ner.
Ha det bäst!
Många kramar
Malin
Ps. Anita Gunnarsson meddelade häromdagen att hon går i pension i oktober. Typiskt! Jag som gillar att ha henne som chef. Får hålla tummarna för att inte den andra Anita (förskolechef på Dalarö 2013) kommer till mitt jobb istället! :s
Kommentera