Vi har varit på resa Melker,Malin och jag.
Vi tog ledigt i fredags och i torsdags tog vi skolbussen in till stan och sedan tog vi tunnelbana till Beijig Xi - Asiens största järnvägsstation.
Vi har varit där en gång förut, när vi åkte till Avatarbergen. Den gången hade vi hjälp av Isabel men den här gången klarade vi oss själva. Vi kom i mycket god tid och fick därför vänta länge innan tåget gick. Den tiden dödade vi på Starbucks. Malins favoritställe.
Att vistas på en tågstation i Kina är en upplevese sig. Det är folk överallt. Man står och väntar, sitter och väntar, ligger och väntar. Man har med sig lite bagage eller ett helt bohag. Några ser ut som om de ska på en finare fest emedan andra ser ut som om de kommer direkt från "laggårn" (ladugården).
Utöver Mc Donalds , Starbucks och KFC så finns det miljoner små stånd som säljer allt och ingenting.
Vårt mål för den här resan var Xian. Staden med terrakottaarmén. Många av mina kollegor har varit där och nästan alla har åkt nattåg dit, stannat över dagen och sedan natttåg hem igen. Vi valde att stanna i tre dagar. Jag hade gärna stannat ännu längre.......
Förra gången vi åkte tåg i Kina åkte vi snabbtåget till Changsha. Den här gången valde vi nattåget som tog tolv timmar istället för snabbtåget som tar fem. Jag ville boka "hard sleeper" dit för att barnen skulle få uppleva hur det är att åka så. Det var tyvärr fullbokat så det blev "soft sleeper" både dit och hem. Och det kanske var tur för barnen tyckte att det var riktigt mysigt att åka nattåg när vi åkte så bekvämt.
Framme i Xian blev vi mötta av vår guide Rosa.
Vårt första stopp för dagen var Banpo.
Banpo är en 6000 år gmmal stenålders bosättning där man byggde husen med trästommar, använde keramik och levde i ett matriarkat. Kvinnorna levde i sin by (man har hittat spår av 5-6 byar) och männen, ja tvegifte tillämpades, besökte sin kvinna i hennes by under nätterna. När det blev morgon fick den nattens man vackert gå hem till sin by och arbeta för brödfödan. Man begravde sina döda barn i keramikkrukor och förvarade dem bakom sitt hus. Man har även hittat gravar med vuxna individer, främst kvinnor. Det var ett väl utvecklat samhälle och hemma i Sverige slet vi för vår överlevnad i grottor.
Vi besökte en fabrik som tillverkar "moderna" terrakottakrigare innan vi strax innan lunch kom fram till huvud målet för dagen - TERRAKOTTAARMÉN.
"Terrakottaarmén (
kinesiska: 兵馬俑,
bīngmǎyǒng) är ett arkeologiskt fynd av cirka 8 000 fullskaliga lermodeller av soldater och hästar som är placerade i en militär formation. Fyndet hittades ungefär två kilometer öster om graven till Kinas första kejsare
Qin Shi Huangdi som avled 210 f.Kr. Terrakottaarmén, som är en del av
Qin Shi Huangdis mausoleum, finns i stadsdistriktet
Lintong cirka 30 kilometer öster om centrala
Xi'an i
Shaanxiprovinsen i
Kina. Terrakottaarmén är uppdelad i tre gropar och hittills har cirka 2 000 soldater blivit utgrävda. En fjärde tom grop har hittats i anslutning till de andra groparna vilket indikerar att gravkomplexet aldrig blev färdigställt. Alla soldater i Terrakottaarmén har unika utseenden och representerar olika militära grader.
Terrakottaarmén hittades 1974 av bönder som grävde en brunn, vilket blev en av 1900-talets största arkeologiska upptäckter. Fyndet var en stor överraskning eftersom Terrakottaarmén inte finns nämnd i några historiska dokument. Terrakottaarmén är en del av Qin Shi Huangdis mausoleum som är listad av Unesco som världsarv. Sedan 1979 är Terrakottaarmén öppen för allmänheten på Emperor Qin Shihuang's Mausoleum Site Museum utanför Xi'an." (Wikipedia)

Kinas första kejsare Qi Shi Huangdi blev kejsare vid 11 års ålder i ett av de sju kejsardömen som då utgjorde dagens Kina. Fram till dess att han var 18 år styrdes landet av hans mor och av landets premiärminister. Från och med 22 års ålder fram till dess att han var 39 år gammal stred han och besegrade de andra sex kejsardömena. Till slut stod han som segrare och hade enat Kina. Anledningen till att han skapade terrakttaarmén var den att han ville ha en färdig armé som skulle skydda honom i hans kommande liv. Han första idé var att låt avrätta 4000 pojkar och 4000 flickor för att deras själar skulle återfödas och vara hans undersåtar i hans nästa liv. En klok rådgivare föreslog istället en terrakottaarmé och så fick det bli.

Armén byggdes under mark och man forslade ned krigarna genom långa nedförsbackar gjorda i marken. Det var av största vikt för kejsaren att ingen (ovän) skulle veta om hans armé så han fyllde helt enkelt igen ingångarna med arbetarna kvar där nere. Då kunde de ju inte skvallra! I den mån han trodde på karma så var detta nog dååålig karma om du frågar mig!
Efter den fantastiska upplevelsen som terrakottaarmén var hade vi blivit hungriga. Rosa, vår guide, hade naturligtvis en restaurang som hon alltid tar sina kunder till. Spartansk inrednig men god mat. När vi var i Avatarbergen var ju maten ett stort bekymmer men nu med några månader här i landet äter Melker och Malin gärna kinesisk mat.
Mätta och glada fortsatte vi vår guidade tur. Nu for vi in till staden Xian och innanför dess stadsmur och fram till de muslimska kvarteren. Det finns cirka 20 000 muslimer och tio moskéer i Xian.
"Beiyuanmen Muslim Street has a long history. It is said that in olden days, foreign diplomatic envoys and merchants lived here then they married and had children, so gradually the population increased. Today, most of the inhabitants here are the descendants of those immigrants. All the Muslims here are the pious and devout followers of Islam so they form a tight knit community, which maintains its own culture and traditions to this day even in such a modern society.People here are very familiar with each other because they were companions when they were children and then they grew to adults together and still then one after another they got married and had their own children. As time goes on, definitely they will become older and older or even pass by together." (Travel China Guide)
Beiyuanmen gatan var fylld av de mest fantastiska matstånd man kan tänka sig. Dofterna var förföriska men vi var proppmätta.

Malin och Melker har som sagt blivit riktigt modiga när det gäller att smaka och äta kinesisk mat men någonstans vid ovanstående bilder går deras gräns!
Trötta efter en hel dags sightseeing vilade vi på vandrarhemmet i någon halvtimme innan........
........det var dags att gå på dans- och sångföreställning.
Jag hade trott och hoppats på att det även skulle vara lite akrobatik, men icke.
Jag blev lite rädd att Melker och Malin skulle tycka att det blev en tråkig kväll, men icke.
Det var en färgsprakande och skön upplevelse vi fick delta i under 90 minuter.
När vi kom ut från teatern, som låg alldeles utanför stadsmuren, möttes vi av den vackraste av syner. Stadmuren badade i ljus. Det var både trollskt och magiskt på en gång.
Jag ville stanna och fota men barnen var så trötta så vi tog en tuktuk direkt hem till vandrarhemmet istället.
Nya äventyr väntade ju nästa dag.
Kommentera